Vildrikets bevarandearbete

Djurparkernas arbete är en del av naturvårdsarbetet världen över. Bevarandearbetet av hotade arter görs på många olika sätt. Det kan handla om att hålla sunda och friska populationer för utsättning i återställda livsmiljöer eller när hoten när försvunnit. Det kan också röra sig om bevarandeprojekt i det vilda, såsom att restaurera och rädda olika arters livsmiljöer. Eller att samla in pengar till bevarandeprojekt som sker i naturen samt bidra med kompetens där det behövs.

Det är inte ovanligt att ett bevarandearbete sträcker sig över hundra år. Därför är det extremt viktigt att djurparkerna, med sin stora kunskap och erfarenhet gör det med noggrannhet och försiktighet. Bevarande i djurpark handlar inte om bevarande av alla individer utan att skapa goda förutsättningar för hela arten. Men för att kunna bevara en art krävs att individerna har bra hälsa och bra gener.

Många av våra bevarandeprojekt samordnas och koordineras genom EAZA, den Europeiska Djurparksföreningens bevarandeprogram EEP (Europeiska avelsprogrammet för hotade arter). Svenska Djurparksföreningens (SDF) medlemsparker jobbar aktivt med dessa bevarandeprogram för att på ett effektivt sätt arbeta för de hotade arternas bästa. Flera av Vildrikets arter finns dessutom i både nationella och internationella stamböckerna eller är kopplade till myndigheternas åtgärdsprogram. Vi behöver också vara förberedda om vissa arters tillstånd i det vilda skulle förvärras ytterligare och kunna ställa om utefter det.

Vildriket strävar efter att bidra till en vildare natur. Det gör vi genom att arbeta med hotade nordiska djur och med bevarande- och åtgärdsprogram för dem. Genom aveln och kunskapen detta ger kan vi bidra till att bevara den biologiska mångfalden i enlighet med FNs mål för år 2030, att stoppa och vända förlusten av den biologiska mångfalden. Här kan vi alla dra vårt strå till stacken, både företagare och samhället i stort, genom att minska våra ohållbara produktionsmönster och att se över vår konsumtion med målet om rädda den biologiska mångfalden.

Ditt besök i Vildriket bidrar till just detta viktiga bevarandearbete.
Tillsammans gör vi skillnad!

Sedan 2016 deltar Vildriket i uppfödning av vitryggig hackspett. Förr var den vitryggiga hackspetten vanlig i Sverige, men nu är den akut hotad på grund av bristen på lämpliga levnadsområden. Vildriket hyser avelspar där avkommorna släpps ut i det vilda alternativt används vidare i aveln. Under 2020 byggdes ett visningshägn för besökare i samarbete med Sveaskog. I anslutning till det finns information om arten och dess hotstatus, samt om Sveriges skogsbruksroll i hållbart perspektiv.

Vildriket håller skogsvildren i avelssyfte. Det gör vi för att bistå med individer till Finland som har utsättning av arten för att stärka de minskade vilda populationerna i landet. Projektet ger också information om Sveriges tidigare utrotning av arten och arbetet som nu utförs för återstående vilda populationer i Finland, samt deltar i EEP inom EAZA.

Vildriket håller berguv i avel- och forskningssyfte för att på sikt förstärka det vilda antalet i den vilda populationen. Vi har även en rehabiliteringsanläggning för skadade/sjuka berguvar samt andra rovfåglar och ugglor. Vi bidra även med material till Naturhistoriska Riksmuséet för forskning kring exempelvis dödsorsaker, artbrott/jaktbrott, födotillgång med mera.

Fjällräven är starkt hotad och dess förökning beror till stor del på tillgången av sork och lämlar. Det mildare klimatet anses ha stört toppåren för dessa gnagare med en minskad förekomst av fjällräv som effekt. Det mildare vädret leder också till att fjällgränsen kryper längre upp och att rödräven kan konkurrera ut fjällräven.

Stockholms universitet driver sedan många år tillbaka ett projekt som syftar till att forska på fjällräven och dess ekologi samt att bevara arten. Vildriket har nyligen initierat ett fördjupat samarbete med detta projekt och bidragit med personal i inventeringen av fjällräv i Svenska Fjällrävsprojektet

Vildriket, Lycksele Djurpark och Myskoxcentrum har tillsammans gjort en förstudie där frågan kring de vilda myskoxarnas framtid i Sverige inventeras med syfte att lyfta myskoxen med berörda myndigheter. En del är även att förbättra avelsmaterialet inom djurparkerna och skapa en koordinering som tittar på helheten med djurparkspopulationen och de frilevande myskoxarna. Därmed ges den vilda populationen en större genetisk variation och ökade chanser till att överleva i framtiden.

– Sommaren 2024 inleddes som ett resultat av förstudien, inventeringen av den svenska myskoxpopulationen. En aktuell bedömning av populationens status är nödvändig för att undersöka deras framtid samt hur myskoxarna påverkar biologisk mångfald i fjällens ekosystem.

I nätverket ingår Vildriket, Lycksele Djurpark, Myskoxcentrum i Härjedalen, Naturskyddsföreningen i Västra Härjedalen samt Djurparkszoologen.