Fjälluggla
Bubo scandiacus
Fjällugglan är en mycket unik uggla med sin vita färg. Som namnet antyder är den starkt knuten till fjällvärlden, och här i Sverige dyker den bara upp om tillgången på mat är god. Fjällugglan är en akut hotad art.
Så ser fjällugglan ut
Fjällugglan känns igen på sin vita fjäderdräkt med svarta prickar. Honan är kraftigare tecknad än hanen, som med åldern blir allt ljusare – äldre hanar kan till och med bli nästan helt vita. Vingspannet är imponerande och kan nå upp till 150 centimeter.
Fjällugglans levnadssätt och ungar
Boet placeras på marken, ofta på en liten upphöjning som ger god överblick över omgivningen och möjliggör spaning efter byten.
Under äggläggning och ruvning är vissa fjällugglepar mycket känsliga för störningar. Även mindre närvaro på 200–500 meters avstånd kan leda till att boet överges. Långvariga besök i ett fjällugglerevir under denna period kan därför störa häckningen allvarligt.
Fjällugglan lever i par, men det är honan som ensam ruvar äggen. En kull består vanligtvis av 4–8 ägg, men kan i goda år innehålla upp till 14. Äggen läggs med några dagars mellanrum och kläcks i samma takt, vilket gör att ungarna blir olika stora. De sist kläckta ungarna får minst chans att överleva om födotillgången är begränsad – ett sätt för arten att anpassa kullstorleken efter tillgången på föda.
Vid födseln är ungarna blinda, men öppnar ögonen efter cirka fem dagar. De lämnar boet vid 15–20 dagars ålder och blir flygfärdiga efter 50–60 dagar. Några veckor senare är de redo att klara sig själva.
Ordning: Fågel (aves)
Familj: Ugglor (strigiformes)
Storlek: 53-65 cm lång och ett avstånd mellan vingspetsarna på 125-150 cm.
Vikt: 1,2-2,5 kg
Fortplantning: Boet placeras på marken, ofta på en upphöjnad. Kullstorleken varierar mellan 3 och 14 ägg, vanligast är dock 4-8 ägg
Ungar: Ungarna lämnar boet efter 15- 20 dagar och är flygfärdiga vid 50-60 dagars ålder. Några veckor senare är de självständiga
Ålder: ca 25 år
Det latinska namnet: Bubu scandiacus
Vad äter fjällugglan?
Fjällugglan äter främst smågnagare, men också fåglar, harar, ripor och änder.
Fjällugglan i Sverige
Fjällugglan finns inte i Sverige året om utan häckar bara i landet vissa år då födotillgången är god. Den förflyttar sig mycket långa sträckor i sökandet efter häckningslokaler med hög lämmeltillgång, t.ex. mellan Skandinavien-Sibirien och Sibirien-Nordamerika och tvärtom. Den europeiska populationen, inklusive Grönland, antas variera mellan 1 400–5 500 par med tyngdpunkten i norra Ryssland (1 300–4 500 par) och på Grönland (50–1 000 par). Observationer pekar på att världspopulationen av arten kan vara mindre än man tidigare trott och den globala uppvärmningen förväntas leda till ytterligare instabilitet i de arktiska miljöerna. Artdatabanken anser att kombinationen av ett litet antal individer och oregelbunden/låg förekomst av goda häckningsvillkor är förhållanden som kan leda till att fjällugglebeståndet når kritiskt låg nivå, p.g.a. minskad nyrekrytering.
Fördjupade bevarandeprojekt
Vildriket är med i det Europeiska avelsprogrammet för hotade arter (EEP) för fjällugglan. Det syftar till att samordna avelsverksamheten för hotade arter som hålls i europeiska djurparker. Genom samordning vill man kunna etablera och hålla sunda populationer av dessa arter vilket är viktigt i djurparkernas alltmer betydande roll inom bevarandearbetet. Avelsprogrammet är underställt Europeiska djurparksföreningen EAZA.
Fjällugglans hotstatus i Sverige
