Fågel

Vitryggig hackspett

Dendrocopos leucotos

Den vitryggiga hackspetten favoritmat är insekter som lever i döda träd. Numera är marker med sådana träd mycket ovanliga och den vitryggiga hackspetten har minskat kraftigt. Från att ha varit spridd över nästan hela landet finns numera väldigt få kvar.

Så ser den vitryggiga hackspetten ut

Det finns åtta olika arter av hackspettar i Sverige. Fyra av dem är brokspettar med svartvit fjäderdräkt och lätta att förväxla.
Den vitryggiga hackspetten är den största av dessa arter. Hanen har ett rött fält på sitt huvud, medan honan har svart hjässa. Vingspannet är omkring 40 cm.

Hackspettens huvud är specialkonstruerat för att klara de skakningar som uppstår när den hackar i träden. Deras huvud består av ett stort antal rörliga ben mellan näbben och hjärnskålen vilket ger en effektiv stötdämpning.

En tunn linje

Vad äter den vitryggiga hackspetten?

Vitryggen lever av larver av vedlevande insekter, främst skalbaggslarver som de hittar i döda eller döende lövträd, främst från björk, asp och sälg men även al och död barrved. För att komma åt insekterna i den döda veden, gör vitryggen djupa, koniska och släta hack. Födan utgörs till hälften av skalbaggslarver, främst från långhorningar. Resten är från andra insekter som steklar, tvåvingar och fjärilar.

Några exempel på arter som vitryggen lever på är stor aspvedbock, björkvedbock, skulderbock, lövträdslöpare, barkborrar och björksplintborre.

En tunn linje

Ordning: Fågel (Aves)

Familj: Hackspettsartade fåglar (Piciformes)

Vikt: 100 – 120 g

Ungar: Normalt 2-3 ungar

Livslängd: 10-15 år

Det latinska namnet: Dendrocopos leucotos

Vitryggig hackspett

Levnadssätt och ungar

Vitryggen bygger sina bon genom att hacka hål i lövträd, ofta aspar, björkar eller alar. Områden där mer än 25% av trädvolymen utgörs av gran används inte som häckningsområden av den vitryggiga hackspetten.

Precis som andra hackspettarter i Europa hackar den vitryggiga hackspetten ut ett nytt bohål varje år.

Den vitryggiga hackspetten häckar i skogsmark som innehåller stor andel döda och döende lövträd. Döda träd är en nyckelfaktor för deras tillgång på mat och boplatser. I februari-mars hävdar den vitryggiga hackspetten revir genom att ”trumma” på träden. Bobyggnaden påbörjas i mars-april och bohålet placeras ofta högt upp i en murken asp, al eller björk. Honan lägger 3-5 ägg som både hon och hanen hjälps åt att ruva. Ruvningstiden är bara 14 dagar lång. Efter ungefär fyra veckor lämnar ungarna boet. På hösten lämnar ungarna sina föräldrars revir. Arten hackar ut ett nytt bohål varje år.

En tunn linje
Stöd Vildrikets arbete

Hjälp oss att göra
skillnad

Idag hotas och försvinner världens vilda djurarter i en snabbare takt än någonsin tidigare.

Den vitryggiga hackspetten i Sverige

Fram till 1900-talets början fanns den vitryggiga hackspetten i stora delar av Sverige, men dess population har minskat dramatiskt. Förlusten av insektsrika lövskogar, hackspettens naturliga habitat, har gjort att arten nu står inför stora utmaningar. Intensivt skogsbruk har bidragit till artens tillbakagång, och den kritiska minskningen av individantal försvårar möjligheten att hitta partners och lämpliga häckningsmiljöer.

Sedan 1995 utför Naturskyddsföreningen utplanteringar av vitryggig hackspett för att försöka rädda arten. Vildriket är en del av projektet sedan 2016, tillsammans med Naturskyddsföreningen och Sveaskog. Detta är ett viktigt arbete, men allra viktigast är att skydda och restaurera fler områden där hackspetten kan trivas. Det krävs en plan för nya habitat och områdesskötsel för att säkerställa att de skyddade biotoperna underhålls korrekt.

Som en del av detta arbete har skogsbolaget Bergvik Skog AB tagit fram ett aktionsprogram för att skapa förhållanden som stödjer upp till 100 nya revir för den vitryggiga hackspetten. Även Sveaskog har gjort riktade insatser för att gynna arten. 2005 etablerade Naturvårdsverket ett åtgärdsprogram som inkluderar skydd av områden, restaurering, skapande av lövskogsmiljöer och död ved, samt informationskampanjer

Våren 2010 bestod den svenska populationen av vitryggig hackspett av 14 individer, varav nio var resultatet av utplanteringar. Samtidigt visade Finland på 89 häckningar, och i Norge fanns en stark population på cirka 1700 par.

Familj i parken

Besök djuren i
Vildriket

Upplev nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.

En tunn linje

Vanliga frågor om den vitryggiga hackspetten

Hackspettar hackar av två anledningar. Den ena är för att komma åt insekter inne i ved. De andra är för att bygga ett bohål.

Den vitryggiga hackspetten blir ca 10-15 år

I Sverige har vi 8 olika sorters hackspettar. Den vitryggiga hackspetten som du kan besöka i Vildriket är idag klassificerad som akut hotad enligt den svenska rödlistan.

Förr fanns det vitryggar i nästan hela Sverige men sedan flera år finns de framförallt i Värmland, vid nedre Dalälven och längs Norrlandskusten. Totalt i landet finns idag 11 häckande par. I Vildriket ingår den vitryggiga hackspetten i ett bevarandeprojekt tillsammans med Naturskyddsföreningen och Sveaskog med syfte att bevara och öka populationen.

I Sverige finns det 8 st olika hackspettsarter. Vitryggig hackspett, mindre hackspett, större hackspett, gröngöling, gråspett, tretåig hackspett, spillkråka, göktyta,

Vitryggiga hackspettens hotstatus i Sverige

Vitryggiga hackspettens hotstatus
Vitryggiga hackspettens hotstatus

Läs mer om våra andra djur