Rödräv
Vulpes vulpes
Rödräven är ett hunddjur som har en mycket vidsträckt utbredning över norra halvklotet. I Sverige förekommer den i allt från de nordligaste vildmarkerna till villaträdgården i söder. Detta beror säkert delvis på dess stora förmåga att utnyttja olika sorters föda. ”Slug som en räv” är ett känt ordspråk i Sverige. Och visst är räven ett klokt och läraktigt hunddjur som relativt lätt kan bli tama i den aspekten att de inte visar någon större rädsla för människor.
Rävens utseende
Rödräven har ofta orange päls men den kan också vara beige, brun, nästan svart eller silverfärgad. På sommaren ser räven högbent och slank ut men på vintern får den en tjock vinterpäls som gör att den ser mer knubbig och kortbent ut. Under vintern får den också den karakteristiskt burriga svansen.
Så ser rävens spår ut
Även om det inte är ovanligt att se rävar så ser man oftare spåren efter en räv än räven själv. Spåren kan vara allt från avbitna fjädrar till spillning och fotavtryck. Spårstämpeln liknar en hunds och mäter 5-6 cm, men man kan skilja dem åt med ett klassiskt knep; dra en linje tvärs över stämpeln i höjd med mellantårnas bakkant.
Rävspår = linjen går helt fri från yttertårna.
Hundspår = linjen skär framkanten på yttertårna.
Ordning: Rovdjur (Carnivora)
Familj: Hunddjur (Canidae)
Vikt: Hanar 6-10 kg, honor 5-7 kg
Mankhöjd: 40 cm, längd 75 cm
Parningstid: Januari – mars
Dräktighetstid: 52-53 dygn
Ungar: 3-6 valpar, blinda vid födseln men öppnar ögonen efter 12 dygn. Den nyfödda ungen väger ca 100g och diar i 3-4 veckor. Är helt avvanda vid ca 8 veckors ålder och blir könsmogna vid 1 års ålder
Livslängd: Ca 10 år (rekord i djurpark är 18 år)
Det latinska namnet: Vulpes vulpes
Vad äter räven?
Räven är ett rovdjur, men samtidigt ett av vårt lands mesta allätare. En räv kan äta allt från blåbär och säd, till maskar, skalbaggar, harar, sorkar, fåglar och rådjur.
Både frukt och insekter en del av födan
Räven är således en opportunist, dvs den tar den föda som det för tillfället finns mest av – eller är lättast att komma åt – utan att vara särskilt nogräknad. Sorkar är dock alltid den viktigaste födan året runt i vårt land, inte minst på vintern. Under sensommaren/hösten äter den gärna bär och frukt. Sommartiden är den mest varierade perioden i kosten då bär, insekter, kräldjur och fåglar äts allt efter tillgång.
Fångar möss
Smågnagare lokaliseras oftast med hörsel och syn och fångas sedan med det karakteristiska ”mushoppet”, då räven dyker ned på bytet med framtassarna.
Rävens levnadssätt och ungar
Rödräven lever i par eller familjegrupper. Familjegrupperna utgörs av en hona och en hane och flera av deras vuxna ungar (honor) som deltar i ungvårdnaden. Sådana grupper är vanligare i södra delen av landet medan rävar i norr oftare lever i par. Ungarna föds på våren i en lya, ett rävgryt, och de tillbringar mycket tid i och utanför lyan medan de är små.
Rävgryt
Ett rävgryt är vanligtvis en underjordisk håla som räven gräver eller tar över från ett annat djur, som till exempel en grävling.
Rävgrytet består ofta av flera tunnlar som leder till olika kammare där räven kan sova, skydda sina ungar och lagra mat. Räven kan också bygga upp en hög av löv eller gräs utanför ingången till rävgrytet för att dölja den och hålla den varm.
Under sommaren kan räven lämna rävgrytet för att vila och sova på marken eller i solen. Men under vintern är rävgrytet en viktig tillflyktsort från kylan och snön.
Vanliga frågor om räven
Rävens hotstatus i Sverige
