Däggdjur

Varg

Canis lupus

Vargen är ett mycket socialt och anpassningsbart djur. Troligen är det därför som just vargen är ursprunget till människans bästa vän hunden. För hundra år sedan var vargen utrotad från vårt land, men nu är den tillbaka, vilket väcker starka känslor och skapar konflikter. Vargen får symbolisera allt från ondska och makt till styrka, frihet och mångfald.

Det som utmärker vargen bland de stora rovdjuren är deras flockliv och många känner till varggruppens kommunikation – ylandet.

Vargens utseende

Vargen ser ut som en stor kraftig hund. Pälsen är grå i grunden med ljusbruna ben och svarta täckhår som skapar mörka fält över rygg och i ansiktet. En del hundar kan vara varglika men vargen är kraftigare och har större tassar än de flesta hundar.

I andra delar av världen varierar vargens färg mycket beroende på vilken miljö de lever i. Det finns allt från vita till svarta vargar.

Vargens tassar är större än de flesta hundraser, även om de allra största hundraserna kan ha större tassar än en varg. Svansen bärs nästan alltid nedåt vid förflyttning

En tunn linje

Så ser vargens spår ut

Vargspåren mäter 9-11 cm

En tunn linje

Vad äter vargar?

För varg i Sverige är älg det viktigaste bytesdjuret i de flesta revir, men de kan också ta rådjur, renar, hjortar, fåglar, rävar och ibland tamdjur. En vargfamilj fäller mellan 100-130 älgar per år. Det gäller oavsett antal vargar i gruppen. De tar ibland också mindre bytesdjur, så som rådjur och smågnagare. En varg äter 2-3 kg kött per dag i genomsnitt, men de kan äta upp till 10 kg på en gång och också svälta i ett par veckor om så behövs.

En tunn linje

Hur ser vargens spillning ut?

Eftersom vargen är en utpräglad köttätare lämnar den korvformade spillningar efter sig. Spillningen kan påminna om en hundbajs, men det finns oftast mycket hår och också benbitar i den. Ibland blir spillningen vitfärgad vilket beror på att den får i sig mycket kalk från bytesdjurens skelett.

En tunn linje

Ordning: Rovdjur (Carnivora)

Familj: Hunddjur Canidae. Det finns omkring 32 olika underarter (raser) av varg i världen – i Sverige lever den så kallade nominatrasen, som Linné namngav vargen efter (Canis lupus lupus).

Vikt: 22-55 kilo

Storlek: Mankhöjden är 60-80 cm och längden 80-90 cm.

Parningstid: Förbrunsten sker i januari-februari; högbrunsten (då parning kan ske) varar endast 3-5 dygn (mars-april).

Dräktighetstid: Ca 63 dygn

Ungar: 2-8 valpar föds i maj-juni. Vid 5 veckors ålder börjar de äta kött och vid 10-11 veckors ålder har de slutat dia. Valparna blir könsmogna vid ca 20 månaders ålder.

Lyan: Grävs av honan redan 3-5 veckor innan ungarna föds. Oftast är lyan utgrävd i en sandig kulle i närheten av ett vattendrag.

Livslängd: Upp till 16 år (de blir oftast inte äldre än 10-12 år).

Det latinska namnet: Canis lupus

Hur kommunicerar vargen?

Vargar kommunicerar med varandra både inom flocken och mellan flockar på i huvudsak tre olika sätt: genom läten, kroppsspråk och lukter.

Vargens ylande

Ylandet är det mest välkända lätet. För många människor är ylande vargar en symbol för en ödslig vildmark och kanske förknippad med en kuslig känsla. Vargarna själva tycks njuta av att yla tillsammans. Ylandet har flera funktioner. Det stärker samhörigheten inom flocken (likställs med ”körsång”), vargarna kan kommunicera över långa avstånd (var är du? – här är jag!), och det fungerar som en signal till andra vargar att området är upptaget. Andra läten som vargarna har är t.ex. morrande (ett varnande läte), gnällande och gnyende (kontaktläten) och skällande (också ett varningsläte).

Kroppsspråket

”Kroppsspråket” – det vill säga mimik, kroppshållning, svansföring m.m. – används främst mellan individer i flocken, men också vid möten med främmande vargar, för att signalera sin sinnesstämning.

Lukt- eller doftkommunikation

Lukt- eller doftkommunikation används i hög grad mellan flockar. Reviren markeras med doft från urin och avföring. Doftmarkeringarna kan tala om var gränsen går, vem som avsatte markeringen och när markeringen gjordes. De fungerar således nästan som ett skrivet meddelande.

Familj i parken

Besök djuren i
Vildriket

Upplev nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.

En tunn linje

Vargens levnadssätt och vargungar

Vargen lever i flockar som består av föräldrarna och deras valpar. Reviret, som kan vara ett par mil åt vardera håll, vaktas mot andra vargar och inga främlingar är välkomna. Föräldraparet lever ihop i livslånga förhållanden och parningen sker på vintern. På våren föds valparna i en utgrävd lya eller på en annan skyddad plats. Vargungarna är blinda och döva vid födseln och väger då ca 4 hg. Ögonen öppnas vid 11-15 dygns ålder. Vid 20-25 dygns ålder har de flesta mjölktänderna kommit och valparna börjar leka utanför lyan. Vid 5 veckors ålder börjar de äta kött och vid 10-11 veckors ålder har de slutat dia. Mjölktänderna byts under 5:e och 6:e levnadsmånaderna. Valparna blir könsmogna efter andra vintern (vid ca 20 månaders ålder).

Valparna stannar oftast ett år hos sina föräldrar innan de letar sig iväg till egna områden. Ibland händer det att någon valp stannar och hjälper till med de nya valparna. Flockens storlek varierar alltså från år till år och beror på hur många valpar som fötts, och överlevt, under året.

Stöd Vildrikets arbete

Hjälp oss att göra
skillnad

Idag hotas och försvinner världens vilda djurarter i en snabbare takt än någonsin tidigare.

En tunn linje

Lyan

En vargfamilj har ett stort område som de lever i. Det kallas revir. Ofta kan reviret var ett par mil åt vardera håll. I det här området jagar de och vandrar runt för att vakta det mot andra vargar.

När vargarna vilar lägger de sig på en skyddad plats, men de har inget speciellt bo. När de får ungar gör de däremot en lya som valparna föds i och där stannar valparna under en tid medan de är små. Det kan vara en utgrävd lya i jorden, men det kan också vara på en annan skyddad plats, till exempel under en gran.

En tunn linje

Fördjupade bevarandeprojekt

Vildriket är med i det Europeiska avelsprogrammet för hotade arter (EEP) för varg. Det syftar till att samordna avelsverksamheten för hotade arter som hålls i europeiska djurparker. Genom samordning vill man kunna etablera och hålla sunda populationer av dessa arter vilket är viktigt i djurparkernas alltmer betydande roll inom bevarandearbetet. Avelsprogrammet är underställt Europeiska djurparksföreningen EAZA.

En tunn linje

Vanliga frågor om vargen

I Sverige beräknas antalet vargar till cirka 450 (under inventeringen 2022/23)
Många generationer barn har fått sin bild av vargen genom sagan om Rödluvan och vargen, Vargen och killingarna, Peter och vargen, De tre små grisarna, den elaka vargen Bamse och rader av andra berättelser där vargen är en ond figur. Idag är vidskepelsen inte lika stor – men rädslan för att möta varg finns kvar. I en studie utförd av SLU anger cirka en fjärdedel av de tillfrågade att de är rädda för att möta varg. De flesta vargar undviker människor. Då och då dyker det dock upp individer som vistas nära oss och i bebyggelse, och en del kan upplevas provocerande nonchalanta gentemot oss. Nästan alltid har vargarna lockats av mat eller hundar, och ibland är de bara på väg någon annanstans och försvinner efter ett kort tag. Oavsett anledning upplevs det otryggt och icke önskvärt för de flesta att ha vargar inpå knuten.

För varg Canis lupus föreligger två stora hot, nämligen försämrad genetisk status till följd av inavel samt illegal jakt. Vargen rödlistas på grund av en liten population. Beståndet har minskat något och passerade gränsen mellan kategorierna Sårbar (VU) och Starkt hotad (EN) 2020. Läs mer om bedömning av arter på Artdatabankens hemsida.

Vildriket är med i det Europeiska avelsprogrammet för hotade arter (EEP) för varg. Det syftar till att samordna avelsverksamheten för hotade arter som hålls i europeiska djurparker. Genom samordning vill man kunna etablera och hålla sunda populationer av dessa arter vilket är viktigt i djurparkernas alltmer betydande roll inom bevarandearbetet. Avelsprogrammet är underställt Europeiska djurparksföreningen EAZA.

  • Ge dig tillkänna. Ibland är vargen fokuserad på annat och har kanske inte noterat dig.
  • Ovanstående gäller speciellt om du har en hund med dig. Då kan vargen vara så fokuserad på hunden att den uppfattar dig som människa först när du ropar eller klappar i händerna. Kalla in din hund. Om den går mot vargen istället för att komma till dig ska du i första hand försöka locka hunden på olika sätt. Om du går eller springer fram mot dem båda är sannolikheten stor för att vargen går iväg och hunden följer efter och försvinner utom synhåll.
  • Gå från platsen. Om vargen går efter dig fortsätter du gå men kan stanna till och verka hotfull. Ropa, ta några steg mot den och gör dig stor.
  • Om vargen trots allt skulle angripa dig eller hunden så slå och sparka så mycket du kan.
  • Ge dig tillkänna. Ibland är vargen fokuserad på annat och har kanske inte noterat dig.
  • Om vargen trots allt skulle angripa dig eller hunden så slå och sparka så mycket du kan.
Vargen travar med en hastighet av ca 8 km/tim – topphastigheten (vid jakt) är 60-70 km/tim (som de kan hålla en kortare sträcka); 40-45 km/tim kan de hålla i flera kilometer innan de tröttnar.
Vargar lever oftast 6-12 år men kan bli upp 16 år även om det inte är så vanligt.
Vargen är världens största vilda hunddjur och alla tamhundars stamfader. Vargar och hundar kan korsas och ger en helt fertil avkomma.
Vargens ylande kan höras ända upp till en mil under goda förhållanden.

Vargens hotstatus i Sverige

Vargens hotstatus
Vargens hotstatus

Läs mer om våra andra djur