Igelkott

Igelkottens taggar skiljer den från alla andra svenska däggdjur. Taggarna är ombildade rygghår och det är bara ryggsidan som har taggar. Buken och det mesta av huvudet är täckta med vanligt hår. En igelkott har ca 6 000 taggar som vardera är ca 2-3 cm långa. Taggarna är ett utmärkt försvar, särskilt då igelkotten rullar ihop sig till en boll med alla taggarna stående på ända.

Igelkotten har fem tår ​​och spåren mäter 1,5-3 cm.

Igelkottar räknas till gruppen insektsätare. De äter det mesta av olika slags djur i lämplig storlek – sniglar, daggmaskar, skalbaggar och andra insekter, små grodor, ödlor och ungar av sorkar och möss. Den äter även kadaver, samt vegetabilier som bär, ollon och svamp. Även ormar dödas och äts – huggormar dödas med ett bett om nacken och även om igelkotten skulle få ett giftigt bett från ormen så har den stor motståndskraft mot giftet (dock är den inte immun som man trodde förr).

Ordning: Insektsätare (eulipotyphla)

Familj: Igelkottdjur (erinaceidae)

Ålder: Ca 7 år

Vikt: Normalt 0,5-1 kg

Storlek: Kroppslängden är 20-30 cm och höjden 10-15 cm. Svansen är enbart 1,5-4 cm

Parningstid: Under våren då igelkotten lämnat vinterdvalan och ända fram på försommaren.

Dräktighetstid: 5-6 veckor

Ungar: 2-10 ungar, men en normalkull i Sverige är 5 ungar. Ungarna är blinda vid födseln, men har redan vita, mjuka taggar. De lämnar boet vid 3 veckors ålder, men följer och diar honan ytterligare 3 veckor innan de är självständiga.

Det latinska namnet: Erinaceus europaeus

Parning sker på våren och 2-10 ungar föds efter en dräktighetstid på 5-6 veckor. Igelkottshonan tar själv hand om ungarna. Vid födseln är de blinda och har mjuka vita taggar. Efter tre veckor kan de lämna boet men följer honan och diar i ytterligare några veckor innan de klarar sig helt själva. Vinterhalvåret tillbringar igelkotten i dvala, ihoprullad under en lövhög eller ingrävd i en kompost, jordhög eller liknande. Kroppstemperaturen sjunker till bara några grader (3-6 °C), och andning och hjärtfrekvens minskar kraftigt. Energibesparingen gör att igelkotten klarar 6 månaders dvala utan att äta.

Upplev Nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.

Ingen vet exakt hur många igelkottar som finns i Sverige, men mycket tyder på att arten har minskat under lång tid. Tidigare ansågs igelkotten vara livskraftig (LC), och så sent som 2014 bedömdes den inte vara hotad.

Sedan dess har situationen förändrats. År 2021 rödlistades igelkotten som nära hotad (NT), och enligt den senaste rödlistan 2025 klassas den nu som sårbar (VU), vilket innebär att arten riskerar att försvinna på sikt om utvecklingen fortsätter.

Igelkotten är starkt beroende av trygga platser för att övervintra. Förändringar i landskapet och hur vi människor använder marken har gjort att sådana platser blivit färre. Samtidigt har igenväxning och storskaligt jordbruk försämrat tillgången på föda.

Även i våra samhällen möter igelkotten flera hot. Många dör i trafiken, och moderna trädgårdar kan sakna både skydd och mat. Robotgräsklippare är också en risk, särskilt eftersom igelkotten ofta inte flyr utan istället rullar ihop sig vid fara.