Däggdjur

Tamren

Rangifer tarandus domesticus

Renen har alltid varit en central del i den samiska kulturen. Från början som ett vilt jaktbyte, men så småningom som ett halvtamt djur. Produkter från renarna användes för handel, skatt och i självhushållande syfte. I modern tid har tamrensskötseln utvecklats till en näring med fokus på köttproduktion, men renen utgör fortfarande en viktig del av den samiska kulturen.

Tamrenens utseende

Tamrenen är en domesticerad form av fjällren. Den är mindre än skogsrenen och finns i olika färger. Ofta är de grå med ljusa ben, men vissa är helt vita. Renen har en form av växelvärme i benen och alla hårstrån är ihåliga.

En tunn linje

Vad äter tamrenen?

Tamrenen betar fritt och äter därför samma föda som vilda renar, dvs örter, gräs och sly på sommaren och lav på vintern. Vid behov kan renägaren stödutfodra renarna med till exempel pellets.

En tunn linje

Tamrenens levnadssätt

Renen lever i grupper precis som vilda renar men de samlas ihop vid slakt och märkning. De transporteras också ibland mellan lämpliga betesmarker med hjälp av lastbilar.

Ordning: Partåiga hovdjur (Artiodactyla)

Familj: Hjortdjur (Cervidae)

Vikt: Hane (kallas tjur eller sarv) 70 – 150 kg. Hona (kallas ko eller vaja) 40 – 100 kg

Storlek: Mankhöjden kan variera mellan 90-140 cm och längden 120-230 cm

Parningstid: Brunsten infaller i september – oktober. Kalvarna föds i maj – juni

Dräktighetstid: ca 8 månader

Ungar: Kallas för kalv. Oftast föder vajan endast en kalv, som följer honan och diar henne ända in i september/oktober

Livslängd: Omkring 20 år

Det latinska namnet: Rangifer tarandus domesticus

En tunn linje

Tamrenens historia i Sverige

Från början nyttjades renen som ett vilt byte, och man är inte säker på när renen började tämjas. Det finns fynd som tyder på att det var så tidigt som på 800 e.Kr men riktigt utbredd blev tamrensskötseln troligen dock inte förrän ett bra tag senare. Under en lång tidsperiod levde de samiska familjerna på vad tamrenen gav genom att leva nära och följa renarna på deras vandring efter föda. Idag är de flesta samer inte renägare. Och renskötseln har utvecklats till en mer extensiv köttproducerande form där renskötaren inte lever lika nära renarna på samma vis som i gamla tider.

Idag finns omkring 250 000 tama renar i Sverige, och alla betar de fritt i Sveriges norra delar. Renen är ett av de mest användbara tamdjuren. Som levande är renarna användbara som drag- och packdjur och korna kan även mjölkas. Ett slaktat djur ger förutom kött även; horn och ben till slöjd, blod, senor för sömnad, skinn och läder och magar till behållare. Idag finns många olika hot mot rennäringen. Klimatförändringar ger sämre betesmöjlighet och ökad mängd parasiter, rovdjur tar en ansenlig mängd renar och gruvor, vägar, skotrar och jakt förstör renens betesmarker och dess viktiga betesro.

En tunn linje
Familj i parken

Besök djuren i
Vildriket

Upplev nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.

Vanliga frågor om tamrenen

Renen äter örter, gräs och sly på sommaren och lav på vintern
I Sverige finns det inga vilda renar
Idag finns omkring 250 000 tama renar i Sverige

Samernas namn på en rentjur (renhane) är sarv och på en renko (renhona) vaja. En kastrerad rentjur kallas härk och används som dragdjur.

Det finns 7 underarter av ren.
Det klickar när renen går på grund av att en sena löper över ett benutskott vid klöven.

Tamrenens hotstatus i Sverige

Tamrenens hotstatus
Tamrenens hotstatus

Läs mer om våra andra djur