Däggdjur

Skogsvildren

Rangifer tarandus fennicus

Skogsvildrenen är släkt med andra hjortdjur, så som älg, kronhjort och rådjur. Renen är det enda hjortdjuret där både honan och hanen har horn. Renen är också det enda hjortdjur som vi människor har tämjt. I Sverige finns idag inga vilda renar kvar, men den tama varianten betar fritt i landets norra delar.

Renens utseende

Skogsvildrenen är gråbrun på sidorna med ljusa ben.

Skogsvildrenen är betydligt större än tamrenen, en stor tjur kan väga upp till 180kg. Mankhöjden är ca 2-3 dm högre än tamrenen och de har markant längre ben. Klövarna är också större för att klara av att inte sjunka ner i snön.

Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Hanens horn är dock större än honans. Hornen tappas varje år. Hanen tappar sina horn under vintern medan honan bär sina längre (ca 1 vecka efter kalvning). Hornen blir inte lika vida som hos tamrenen, något som anses bero på att den skogslevande renen ska kunna navigera mellan träden bättre.

En tunn linje

Vad äter skogsvildrenen?

Sommartid äter renen mycket sly, örter och gräs. Vintertid är huvudfödan renlav som växer under snön. Renen använder då sina stora klövar för att gräva fram födan under snön. På vintern betar den även trädens hänglavar.

Om marken täcks av en isskorpa så kan det vara svårt för renarna att få fram föda. Detta sker numera allt oftare på grund av klimatförändringar som ger omväxlande kallt och varmt väder. Renarna vandrar mellan vinterbeten i skogen och sommarbeten på fjället.

Ordning: Partåiga hovdjur (Artiodactyla)

Familj: Hjortdjur (Cervidae)

Vikt: 60-200 kg

Storlek: 90-140 cm i mankhöjd. 150 – 230 cm i längd

Parningstid: På hösten

Dräktighetstid: Brunsten sker på hösten och kalvarna föds i maj

Ungar: Normalt 1 kalv

Livslängd: 15-20 år

Det latinska namnet: Rangifer tarandus fennicus

En tunn linje

Hur känner man igen skogsvildrenspillning?

Spillningen är små, mörkbruna runda kulor.

En tunn linje

Renens levnadssätt

Samernas namn på en rentjur (hanrenen) är sarv och på en renko (honrenen) vaja. Vajorna och deras kalvar går i en grupp som kan variera i storlek över året, medan de fullvuxna tjurarna går för sig själva under stora delar av året. De ansluter sedan till honorna vid brunsten och en vuxen tjur har då tillgång till många honor under denna period.

Renens parningssäsong

Brunsten sker på hösten och kalvarna föds i maj. Renarna är ofta på vandring mellan betesmarker under kalvningstiden så det är viktigt att kalvarna snabbt är på fötter då de måste kunna följa med renkon.

En tunn linje
Familj i parken

Besök djuren i
Vildriket

Upplev nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.

Skogsrenens historia i Sverige

Renen vandrade in i Skandinavien för 10 000 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka. Länge var de viktiga bytesdjur för oss människor och så småningom började vi även tämja dem. Vildrenar fanns kvar ända in på sent 1800-tal i vårt land, men idag finns inga vilda renar kvar. Däremot så finns tama renar som betar fritt i landets nordliga delar. Dessa tamrenar är en domesticerad form av fjällrenar och det finns cirka 250 000 tamrenar i Sverige. Skogsrenar finns närmast i Finland. Vilda renar finns även över norra halvklotets tundraområden i Nordamerika, Europa och Asien.

Stöd Vildrikets arbete

Hjälp oss att göra
skillnad

Idag hotas och försvinner världens vilda djurarter i en snabbare takt än någonsin tidigare.

En tunn linje

Vanliga frågor om skogsrenen

Sommartid äter renen mycket sly, örter och gräs. Vintertid är huvudfödan renlav som dem gräver/skrapar fram. På vintern kan renarna med hjälp av de breda klövarna sparka fram markväxande lavar under snön. De betar då även trädens hänglavar.
I Sverige finns inga vilda renar.
Idag finns omkring 250 000 tama renar i Sverige.

Vildriket håller skogsvildren i avelssyfte. Det gör vi för att bistå med individer till Finland som har utsättning av arten för att stärka de minskade vilda populationerna i landet. Projektet ger också information om Sveriges tidigare utrotning av arten och arbetet som nu utförs för återstående vilda populationer i Finland, samt deltar i EEP inom EAZA.

Samernas namn på en rentjur (hanrenen) är sarv och på en renko (honrenen) vaja. En kastrerad rentjur kallas härk och används som dragdjur.
Det finns 7 underarter av ren.
Det klickar när renen går på grund av att en sena löper över ett benustkott vid klöven. Det ljudet hjälper dem veta var flocken är i mörkret.

Skogsrenens hotstatus i Sverige

Skogsrenens hotstatus
Skogsrenens hotstatus

Läs mer om våra andra djur