Fjällräv
Vulpes lagopus
Fjällräven är starkt förknippad med fjällvärlden och är väl anpassad till ett liv i kyla. Fjällrävar kan se små och söta ut men de är riktiga tuffingar som tack vare sin päls klarar extremt kalla temperaturer.
De flesta tänker sig att fjällräven är vit, vilket många är på vintern, men det finns också en variant som är blågrå året om. Fjällräven var en av de första djurarterna som återkoloniserade Skandinavien efter den senaste istiden. Människans jakt efter de åtråvärda pälsarna höll på att bli fjällrävens undergång. Idag är arten fridlyst och starkt hotad.
Fjällrävens utseende
Fjällräven förekommer i två färgvarianter, vilket gör den unik bland europeiska däggdjur. Den ena färgvarianten har en vit päls om vintern och en sommarpäls som är gråvit med brungrå inslag på rygg, ben och ansikte. Den andra har en mycket mörkare, närmast blågrå päls året om. Om föräldrarna har varsin färg kan båda färgvarianterna förekomma i samma kull. I vårt land är den ”vita” varianten vanligast (90-95 % av våra fjällrävar är vita).
Fjällräven är mindre än rödräven och anpassad för att klara sträng kyla och livet på kalfjället. Den har bland annat tjock vinterpäls och päls under tassarna. Minus 40 grader är inget problem för en fjällräv!
Så ser fjällrävens spår ut
Spåren mäter 5-6 cm
Ordning: Rovdjur (Carnivora)
Familj: Hunddjur (Canidae)
Vikt: Vanligtvis 2,5–5 kg. Ibland kan en fjällräv väga upp till 8 kg, vilket beror på ett tjockt lager av underhudsfett.
Storlek: 50-85 cm lång och en mankhöjd på 30 cm
Parningstid: mars-april
Dräktighetstid: 52 dygn
Ungar: Valparna föds från maj till mitten av juli. Kullstorleken varierar kraftigt från 1 till 13 valpar, beroende på tillgången på föda. Under år med dålig födotillgång sker ingen föryngring alls. Vanligast är att kullarna består av 5–10 valpar.
Livslängd: Omkring 5 år. Upp till 14 år i djurpark
Det latinska namnet: Vulpes lagopus
Vad äter fjällräven?
Fjällrävens föda består till stor del av smågnagare, framför allt lämlar och sorkar, som utgör basen i dess diet. Den tar även fåglar, ägg och kadaver när tillfälle ges. Hur mycket föda som finns i fjällmiljön påverkar fjällrävens fortplantning starkt.
Under så kallade lämmelår, då gnagarpopulationerna exploderar, ökar både antalet valpar och deras chans att överleva. I riktigt goda år kan en enda kull bestå av upp till 16 valpar. Men även under år med måttlig till god tillgång på mat är konkurrensen hård, och endast omkring 10% av ungarna överlever sin första vinter.
Fjällrävens levnadssätt och ungar
Fjällräven lever i par och honan och hanen tar gemensamt hand om ungarna. Födslarna sker under våren och kullstorleken varierar kraftigt, från bara en upp till så många som sexton valpar. Så stora kullar förekommer främst under år med mycket god födotillgång. Under magra år, när gnagarna är få, uteblir föryngringen ofta helt. Det vanligaste är att en kull består av fem till tio valpar.
Vid födseln väger valparna mellan 200 och 300 gram. De är hårbeklädda men blinda, och tillbringar sin första månad i lyan där de diar modern. När de blivit tillräckligt starka börjar de så småningom röra sig utanför lyan.
De flesta ungar lämnar föräldrarna innan de fyller ett år, men det förekommer att enstaka individer stannar längre. I sådana fall kan de bidra till att ta hand om nästa kull, något som ökar valparnas chans till överlevnad.
Lyan
Lyan används bara under fortplantningstiden. Den grävs ut i sandig, lös mark, ofta nära ett vattendrag. Lyan kan användas år från år och årligen förses med nya gångar och hålor. Vissa lyor har ”ärvts” och varit i bruk under 100 år! När en lya använts många säsonger ger den kraftiga gödningen från rävarnas exkrementer och matrester en frodig grönska ovanpå lyan, vilket gör att den ”lyser” som en grön fläck i den karga omgivningen.
Vanliga frågor om fjällräven
Fjällrävens hotstatus i Sverige
