Hökuggla

Hökugglan är en medelstor uggla med avlång stjärt och långa vingar vilket gör att den liknar mer en hök än övriga ugglor. Ovansidan är brungrå med vita fläckar och undersidan vit med mörka tvärgående strimmor. En möjlig förväxlingsart är pärlugglan, men ansiktsuttrycket är till god hjälp vid identifieringen. Hökugglan ger nämligen ett bistert uttryck, medan pärlugglan ser närmast förvånad ut.

Hökugglan är en dagaktiv uggla som kan jaga sin föda mitt på dagen i starkt solljus. Den jagar främst smågnagare som sorkar och lämlar. Under vintern tar den gärna småfåglar men även större fåglar i storlek med sig själv.

Huvuddelen av landets hökugglor häckar i Norrlands skogsland. De håller gärna till i tät barr- eller blandskog som ligger i anslutning till lämpliga jaktmarker, tex myrar, mossar eller kalhyggen. Antalet häckande par i landet varierar beroende på gnagartillgången, men man uppskattar antalet till mellan 2 000 – 6 000 par.

Ordning: fågel (aves)

Familj: Ugglor (strigiformes)

Vikt: 200-400 gr

Storlek: Vingbredd 69-82 cm, höjd 35-43 cm

Föda: Smågnagare

Parningstid: Januari – mars

Ruvningstid: 23-25 dygn

Ungar: normalt 5-6 ungar

Livslängd: ca 20 år

Det latinska namnet: Surnia ulula

Hökugglan håller gärna till i tät barr- eller blandskog som ligger i anslutning till lämpliga jaktmarker, till exempel myrar, mossar eller kalhyggen. De lever i par men honan ruvar själv de 3-10 äggen medan hanen jagar och håller effektiv vakt. Trots sin ringa storlek tvekar inte hökugglan att attackera människor som närmar sig boplatsen. Boet görs gärna i trädhål eller äldre risbon, möjligen en holk. Ungarna lämnar boet efter en tid men familjen håller ihop länge och ännu långt fram på sensommaren hörs de unga ugglorna tigga mat.

Upplev nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.