Fågel

Kungsörn

Aquila chrysaetos

Med sitt imponerande vingspann på över 2 meter är kungsörnen en av Sveriges allra största fåglar. Bara havsörnen kommer upp i samma storlek.

Kungsörnens utseende

Kungsörnen har en kraftfull fjäderdräkt i nyanser av brunt, brungult, svart och grått. Ett tydligt kännetecken hos unga örnar är de stora vita fälten på vingarna och den vita stjärten med ett brett svart ändband – drag som bleknar med åldern. Oavsett ålder har kungsörnen en karakteristisk gul till ljusrödbrun nacke, som ofta skimrar i solen.

Vingspannet kan bli upp till 225 centimeter, och vikten varierar mellan 3 och 7 kilo, där honorna är störst.

En tunn linje

Vad äter kungsörnen?

Kungsörnen jagar främst harar, smågnagare, ekorrar och hönsfåglar, men den kan även äta kadaver när tillgången på levande byten är låg.

En tunn linje

Levnadssätt och ungar

Kungsörnen är en svensk häckfågel som helst häckar i bergstrakter och vidsträckta, höglänta skogar – från Dalarna upp till Tornelappmarken. Den förekommer även i mindre skogar och kustmiljöer, till exempel på Gotland.

Boet byggs av ris och placeras i stora träd eller på klipphyllor. Ett bo kan mäta upp till 1,5 meter i diameter och väga nära ett ton. Denna imponerande storlek gör att örnen är beroende av gamla och kraftiga träd för att kunna häcka – något som tyvärr blir allt mer sällsynt i dagens skogslandskap.

Äggen läggs i slutet av mars eller början av april, och honan ruvar i cirka 45 dagar. Kullen består vanligtvis av 1–2 ägg, men det är oftast bara en unge som överlever och blir flygfärdig efter ungefär 70 dagar, i mitten av juli. Ungen är självständig efter omkring tre månader.

Kungsörnar lever i livslånga par och återvänder gärna till samma bo år efter år – förutsatt att de inte störs. Varje par har flera bon inom sitt revir som de växlar mellan, och vissa kända revir har varit bebodda av kungsörnar i över 100 år.

En tunn linje

Ordning: Fågel (aves)

Familj: Rovfågel (omniformes)

Vikt: 3-7 kg

Storlek: 80-93 cm lång, 65-100 cm hög och ett vingspann mellan 150-225 cm

Fortplantning: Kungsörnen är en svensk häckfågel. Paret bygger ett stort risbo av grenar och kvistar, oftast i ett högt träd eller på en klipphylla. Boet används år efter år om det inte störs.

Ungar: Honan ruvar 1–2 ägg i ungefär 45 dagar. Ofta överlever bara en av ungarna och blir flygfärdig efter cirka 70 dagar. Ungen blir självständig efter ungefär 3 månader.

Livslängd: Kungsörnen kan bli 15–20 år i det vilda. Den högsta dokumenterade åldern i Europa är 34 år, hos en finsk individ.

Det latinska namnet: Aquila chrysaetos

Kungsörnen i Sverige

Sannolikt var antalet kungsörnar i Sverige större under 1800-talet än idag. Liksom andra stora rovdjur utsattes kungsörnen för en kraftig förföljelse under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, vilket ledde till att stammen minskade dramatiskt.

På 1920-talet uppskattades det finnas färre än 20 par kvar i landet, och det fanns farhågor om att arten skulle dö ut. Som en reaktion på detta fridlystes både havsörn och kungsörn år 1924.

Bestånd och häckning idag

Vid 2022 års nationella inventering rapporterade länsstyrelserna att 544,5 revir var besatta av kungsörnar. Av dessa häckade 289,5 par, och 254 par lyckades med häckningen. Totalt räknades 332,5 ungar in under säsongen.

Ungefär två tredjedelar av de lyckade häckningarna fanns inom renskötselområdet.

Regionala skillnader

  • Den största delen av populationen finns i norra Sverige
  • Fjällområdets örnar minskar, medan antalet långsamt ökar i mellersta och södra Sverige
  • Gotland har idag den högsta tätheten av kungsörn i landet

Hot mot kungsörnen

Kungsörnens framtid är osäker. Den hotas framför allt av:

  • Avverkning av gamla skogar, vilket minskar tillgången på stora träd lämpliga som boträd
  • Minskad tillgång på byten
  • Vindkraftsutbyggnad, som kan leda till dödliga kollisioner

Minst 95 % av boträden är tallar, och i Norrland bör dessa helst vara över 200 år gamla.

Dödlighet och mänsklig påverkan

Mellan 1993 och 2011 tog Naturhistoriska riksmuseet emot 503 döda kungsörnar. Av dessa hade:

  • 133 dödats av trafik
  • 84 dött av kollisioner med kraftledningar eller elskador
  • 20 dödats avsiktligt av människor
  • 13 förgiftats
  • 86 avlidit av sjukdom eller svält
  • 5 dödats av vindkraftverk
  • 16 av andra olyckor

Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft i Sverige utgör ett växande orosmoment för arten.

Familj i parken

Besök djuren i
Vildriket

Upplev Nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.

En tunn linje

Vanliga frågor om kungsörnen

Kungsörnens föda består främst av hare, kanin (på Gotland), ekorre, smågnagare, hönsfåglar och kadaver (särskilt vintertid).

Ca 15-20 år. Äldsta levande örn i Europa var en finsk kungsörn på 34 år.

80-93 cm lång och ett vingspann på 190-225 cm
Havsörnen är något större än kungsörnen
Från inventeringarna av kungsörn 2022 rapporterade länsstyrelserna totalt 544,5 revir som var besatta av örnar. I dessa revir häckade 289,5 par, men endast 254 par lyckades med häckningen. Ungefär två tredjedelar av de lyckade häckningarna fanns i renskötselområdet. Totalt räknades 332,5 ungar in under säsongen.
Den gotländska stammen har ökat från ett 10-tal par på 1970-talet till cirka 50 par idag. Därmed är Gotland ett av de örntätaste områdena i världen.

Kungsörnens hotstatus i Sverige

Kungsörnens hotstatus
Kungsörnens hotstatus

Läs mer om våra andra djur