Skogsvildren

Skogsvildrenen är gråbrun på sidorna med ljusa ben.

Skogsvildrenen är betydligt större än tamrenen, en stor tjur kan väga upp till 180kg. Mankhöjden är ca 2-3 dm högre än tamrenen och de har markant längre ben. Klövarna är också större för att klara av att inte sjunka ner i snön.

Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Hanens horn är dock större än honans. Hornen tappas varje år. Hanen tappar sina horn under vintern medan honan bär sina längre (ca 1 vecka efter kalvning). Hornen blir inte lika vida som hos tamrenen, något som anses bero på att den skogslevande renen ska kunna navigera mellan träden bättre.

Sommartid äter renen mycket sly, örter och gräs. Vintertid är huvudfödan renlav som växer under snön. Renen använder då sina stora klövar för att gräva fram födan under snön. På vintern betar den även trädens hänglavar.

Om marken täcks av en isskorpa så kan det vara svårt för renarna att få fram föda. Detta sker numera allt oftare på grund av klimatförändringar som ger omväxlande kallt och varmt väder. Renarna vandrar mellan vinterbeten i skogen och sommarbeten på fjället.

Ordning: Partåiga hovdjur (Artiodactyla)

Familj: Hjortdjur (Cervidae)

Vikt: 60-200 kg

Storlek: 90-140 cm i mankhöjd. 150 – 230 cm i längd

Parningstid: På hösten

Dräktighetstid: Brunsten sker på hösten och kalvarna föds i maj

Ungar: Normalt 1 kalv

Livslängd: 15-20 år

Det latinska namnet: Rangifer tarandus fennicus

Spillningen är små, mörkbruna runda kulor.

Samernas namn på en rentjur (hanrenen) är sarv och på en renko (honrenen) vaja. Vajorna och deras kalvar går i en grupp som kan variera i storlek över året, medan de fullvuxna tjurarna går för sig själva under stora delar av året. De ansluter sedan till honorna vid brunsten och en vuxen tjur har då tillgång till många honor under denna period.

Brunsten sker på hösten och kalvarna föds i maj. Renarna är ofta på vandring mellan betesmarker under kalvningstiden så det är viktigt att kalvarna snabbt är på fötter då de måste kunna följa med renkon.

Upplev nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.

Renen vandrade in i Skandinavien för 10 000 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka. Länge var de viktiga bytesdjur för oss människor och så småningom började vi även tämja dem. Vildrenar fanns kvar ända in på sent 1800-tal i vårt land, men idag finns inga vilda renar kvar. Däremot så finns tama renar som betar fritt i landets nordliga delar. Dessa tamrenar är en domesticerad form av fjällrenar och det finns cirka 250 000 tamrenar i Sverige. Skogsrenar finns närmast i Finland. Vilda renar finns även över norra halvklotets tundraområden i Nordamerika, Europa och Asien.

Idag hotas och försvinner världens vilda djurarter i en snabbare takt än någonsin tidigare.