Tamren

Tamrenen är en domesticerad form av fjällrenen. Den är generellt mindre och kompaktare än skogsvildrenen, som är mer långbent och anpassad för ett liv i vild skogsnatur. Tamrenen finns i flera färgvarianter – ofta grå med ljusa ben, men vissa är helt vita. Renen har en form av växelvärme i benen, och dess hårstrån är ihåliga, vilket ger extra isolering mot kyla.

Tamrenen betar fritt i naturen och äter i stort sett samma föda som vilda renar: örter, gräs och sly på sommaren, och lav på vintern.Vid behov kan renägaren stödutfodra djuren, till exempel med renpellets eller annat foder.

Renen lever i grupper precis som vilda renar men de samlas ihop vid slakt och märkning. De transporteras också ibland mellan lämpliga betesmarker med hjälp av lastbilar.

Ordning: Partåiga hovdjur (Artiodactyla)

Familj: Hjortdjur (Cervidae)

Vikt: Hane (kallas tjur eller sarv) 70 – 150 kg. Hona (kallas ko eller vaja) 60 – 100 kg

Storlek: Mankhöjden kan variera mellan 90-140 cm och längden 120-230 cm

Parningstid: Brunsten infaller i september – oktober. Kalvarna föds i maj – juni

Dräktighetstid: ca 8 månader

Ungar: Kallas för kalv. Oftast föder vajan endast en kalv, som följer honan och diar henne ända in i september/oktober

Livslängd: Omkring 20 år

Det latinska namnet: Rangifer tarandus domesticus

Renen nyttjades från början som ett vilt bytesdjur, och det är oklart när den började tämjas. Fynd tyder på att tämjandet kan ha inletts redan kring 800 e.Kr., men tamrensskötseln blev sannolikt inte allmänt utbredd förrän betydligt senare.

Under lång tid levde samiska familjer nära renarna och följde dem på deras vandringar mellan betesområden. Renen var grunden för försörjningen – den gav kött, skinn, mjölk och arbetskraft.

I dag är de flesta samer inte renägare, och renskötseln har utvecklats till en mer extensiv näring med fokus på köttproduktion. Renskötare lever inte längre lika nära renarna som tidigare generationer gjorde.

Det finns i dag omkring 250 000 tamrenar i Sverige, som alla betar fritt i de norra delarna av landet. Renen är ett av de mest mångsidiga tamdjuren:

• Den kan användas som drag- och packdjur
• Korna kan mjölkas
• Ett slaktat djur ger inte bara kött, utan även horn, ben, blod, senor, skinn, läder och magar – som kan användas till slöjd, sömnad och förvaring.

Men rennäringen står inför flera utmaningar. Klimatförändringar försämrar betesmöjligheterna och ökar förekomsten av parasiter. Rovdjur tar många renar, och ingrepp i landskapet – som gruvor, vägar, skotertrafik och jakt – hotar både renarnas betesmarker och deras betesro.

Upplev Nordens vilda djur i deras naturliga livsmiljöer. Välkommen till vildmarken.